måndag 12 december 2011

Tid för stora förändringar

Jag känner det i kroppen. Djupt inne i min själ. Att jag håller på att förändras. Att gå från puppan till fjärilen. Jag vet inte exakt vart jag är på väg men jag har tillit. Tillit till Livet. Tillit till denna Vackra Resa jag påbörjat.

Jag har varit frestad att ta den enklare vägen. Att vänta lite till. Att spela säkrare. Men jag står stadigt i mig själv och jag känner djupt inne i mina celler att det är Nu det gäller. Jag förbereder mig för att pånyttfödas och jag vill stå mitt i ljuset och vara allt det jag är. Inte ego utan det handlar om att acceptera mig själv fullt ut. Utan att ta ett steg tillbaka inför Rädslorna.

Gudinnan Kali
Jag gjorde en jättespännande guidad meditation för att möta Gudinnan Kali, en hinduisk gudinna som skulle hjälpa mig att kontakta min inre drivande kraft. Så här beskrivs Kali:

"Kali, in Hinduism, is a manifestation of the Divine Mother, which represents the female principle. Frequently those not comprehending her many roles in life call Kali the goddess of destruction. She destroys only to recreate, and what she destroys is sin, ignorance and decay. She is equated with the eternal night, and is the transcendent power of time, Kali or Maha-Kali, and is the consort of the god Shiva. In myth, it is Shiva who destroys the world, and Kali is the power or energy with which Shiva acts. Therefore, Kali is Shiva's Shakti, without which Shiva could not act."

Det var en mycket stark meditation och jag kände hur jag var tvungen att stå stadigt i mitt center för att inte backa inför hennes otroliga kraft. Sedan bad jag henne visa mig mina rädslor och vad som håller mig tillbaka och det var intressant att se att mina två största rädslor är att lyckas och att misslyckas.

Jag tittade mina rädslor rakt in i ögonen och såg dem lösas upp och försvinna fyllda av ljus. Det var ett ömt och vackert ögonblick och jag accepterar att jag är Rädd ibland. Det är ok. Men jag tar mina rädslor i famnen och fyller dem med Kärlek. Sedan släpper jag dem och fortsätter fram på Min Väg. Det är ingen kamp. Ingen strid att vinna. Jag ser det som Är och sen släpper jag taget. Underbart! Och förvånande.

Jag önskar dig en vacker dag och ta hand om dig själv.

Varma kramar, Karina

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

If you prefer my blog in English please click here!