fredag 17 maj 2013

Att acceptera det som är





Hej fina vänner!

Jag har velat skriva ett inlägg här så länge – ända sen jag kom tillbaka från min Stockholmsresa – men oj, vad tiden går fort. Och för varje kurs jag gör desto mer medveten blir jag om hur viktigt det är för mig att ha tid efteråt. Tid till att landa. Tid till att smälta alla intryck och fylla på med energi igen. 

Jag älskar verkligen att hålla kanaliseringskurser. Det är verkligen magiskt att få se hur varje deltagare öppnar upp sitt hjärta och sina sinnen för att bjuda in guiderna. Det är mycket som ni släpper taget om och skalar av innan det är dags att höja era vibrationer för att utbyta med era ljusguider. Och det utbytet, den relationen ni skapar tillsammans kan ta många uttryck. 

Kommunikation kan ske genom ord, bilder, känslor, intryck, ett inre vetande, symboler. Allt är möjligt och inget är rätt eller fel. Välkomna ditt sätt att vara så kan du njuta av det och vara tacksam för de gåvor du får.

Nu är jag i alla fall hemma i Frankrike igen och det var underbart att få vara i Sverige och träffa mina fina, fina vänner igen och samtidigt var det lika fantastiskt att se alpernas snötäckta toppar och sedan landa i ett soligt och jättevarmt Marseille. Det känns som att jag får det bästa av två världar och detta är verkligen mitt drömliv. Att få arbeta med allt jag älskar och känner djupt i mitt hjärta att jag är här för att göra i detta liv. Jag har dessutom alltid älskat att resa men under de senaste åren har inte familjefinanserna tillåtit det och barnen var små och vi var så himla trötta hela tiden.

Jag sitter ute i solen och skriver detta. Fåglarna kvittrar, det doftar syrén och nyklippt gräs (grannens, hrm ; ). Jag är omgiven av barn som gör betong och samlar insekter till olika experiment. Min skrivstil är en blanding av ögonblick av inspiration och många pauser för att krama barn, skälla på barn och rädda uttorkade sniglar. Livet helt enkelt. 

Det har tagit mig ett bra tag att inse och acceptera detta men nu börjar det sjunka in. Att acceptera det som är. Just nu. Inte alltid önska mig bort till en idealisk situation som inte existerar.

Detta är mitt liv och för det är jag djupt tacksam.

Varma kramar och solsken,


If you prefer my blog in English please click here!