Jag som verkligen inte är en storkonsument blev så himla glad över ännu en fin present! Jätteroliga och duktiga Beth McLarnan blev så inspirerad av mitt senaste Kärleksbrev att hon skapade två vackra halsband med budskapet "You are always on your path". Det är verkligen något jag lever efter, ungefär som ett mantra ; ). Dessutom blev jag så lycklig när hon skrev så här snälla saker pa sin blogg: http://threetrees-art.blogspot.com/
Tänk att vi kan inspirera varandra genom våra bloggar. Beth gör underbara smycken och hon berättar så levande om hur skapelseprocessen går till. Jag har precis insett att man kan skapa saker med sina händer (smycken, konst, whatever) och att det kan vara ett andligt arbete. Så klart, tänker jag nu men det var inte det förut.
Och vilka generösa människor det finns! Jag hoppas att jag inte låter alltför mallig ; ) men gud, vad jag är glad idag.
Stora kramar till er alla!
Karina
Detta är ju bara så vackert! Tänk att vi människor kan fysiskt befinna oss så långt ifrån varandra men samtidigt ge och lära så mycket av varandra och på så sätt vara väldigt nära. Detta mantra gick rakt in denna dag då jag behöver det och det var så fint att läsa även Beths blogg och hennes tolkning av ditt mantra. Var stolt Karina för du inspirerar många och ger det där stödet, de där orden när man som mest behöver höra dem. stor kram Pernilla
SvaraRaderaDu låter inte mallig, du låter bara så spontant glad och det är härligt att ta del av sån glädje. Som just inte är skrytig, to show off, liksom, utan som sprudlar. Fantastiskt fina halsband hon gör, Beth, kollade bloggen. Själv har jag nog alltid tänkt att "riktigt" andligt arbete är sånt som görs med händer, med kroppen.
SvaraRaderaAllt gott!
Tack fina Pernilla. Jag blir så glad för dina ord. Jag känner mig så lyckligt lottad just nu och visst ät det magiskt med dessa virtuella möten som är så djupa och kärleksfulla : ).
SvaraRaderaMaria: Vad bra : ). Det blev så mycket glädje och tacksamt prat ett tag att jag tänkte att någon som mår dåligt och läser allt det kanske blir less och ännu mer deppig. Men det där går ju upp och ner. Jag har ju mina svåra stunder också som tur är.
Ja, visst är hon duktig Beth. Och rolig.
Stora kramar, Karina