Att genomdriva projekt

Jag tänker mycket på det här med att driva igenom projekt. Vad krävs och hur gör man? Nästa gång jag känner impulsen att vara kreativ : måla, skriva eller vad det nu kan vara, så ska jag dyka ner i den. Jag ska släppa allt jag håller i just då och ge mig hän åt flödet som fyller mig. Flyta mitt i det och vart det bär mig. Sedan ska jag rida den vågen tills den når fram dit den ska. Fastän jag inte vet vart den bär. Tillit. 


Detta är början på mitt Nya liv, Mitt Nya jag. Det känns helt rätt och livsviktigt just nu. För att jag inte ska förtvina och dö utan blomstra och leva ut det som finns inuti mig. Äntligen!

Kärleksbrev i morgon

Håll utkik i din mailbox i morgon för då är det dags för månadens Kärleksbrev. Fyllt av ljus och kärlek. Så klart ; ). Och om du inte är med på min maillista så hör av dig så fixar jag det.


Varma kramar, Karina

Vilken natt!

Jag har vridit mig och vänt hela natten. Eller de 4 timmarna jag har halvsovit. Sedan dess har jag hört kyrkklockarna slå både 4 och 5 innan min morgonpigga dotter ville upp. Tidigt!


Nu är klockan 6 och det mullrar bortom bergen och blixtarna avlöser varandra. Luften är elektrisk och ljuset är gult mot den mörkblå himlen. Nu är jag klarvaken och väntar. Väntar på att regnet ska falla. Jag ber om ett riktigt sommarregn så att flodrena ska fyllas på vatten igen. Mitt trädgårdsland är snustorrt och längtar efter att bli riktigt igenomdränkt av regn. 


Nu faller de första dropparna. Äntligen!



Kramar, Karina

Dags för nya Kärleksbrev igen

Jag har klurat ganska länge på om jag ska börja kanalisera nya Kärleksbrev igen varje månad och nu har jag bestämt mig för att JA, jag vill göra det igen. Mitt mål är att skicka ett brev i månaden runt nymånen. Jag kommer att fortsätta kanalisera ute på en av mina favoritplatser uppe på ett berg och sedan klippa och klistra på min dator för att budskapet ska bli vackert och färgglatt.

Anmäl dig om du är intresserad

Om Du är intresserad av att få denna månadens Kärleksbrev som jag har som mål att skicka ut nu på fredag när det är dags för både nymåne och solförmörkelse så hör av dig till mig.

Jag önskar dig en vacker dag!

Kramar, Karina

Fina presenter med posten

Vad glad jag blev i går när jag hittade ett kuvert med ett brev från fina Anne på Mundekulla kursgård fyllt med hennes jättevackra kort. TACK, Anne för korten! Det var som att få en massa ljus och kärlek genom dina målningar. De är verkligen inspirerande och lyser verkligen. Jag tycker att Anne är fantastiskt duktig på att lysa igenom i allt hon gör (sång, musik, målningar, bok och blogginlägg). Och då har jag inte ens träffat henne på riktigt IRL ha, ha! Det måste jag verkligen ta mig tid till att göra en sommar. Jag är inte i Sverige så ofta tyvärr men jag hoppas på att det blir ändring på det snart.

 Klicka här för att se Annes nya, fina hemsida och här för att läsa hennes inspirerande blogg.

Ha en skönt dag i solen, vackra Gudinnor!

Kramar, Karina

Jag njuter av sommaren

Vad underbart att sommaren är här och jag njuter av solmogna hallon och solsken. Jag har varit och badat och solat med barnen och det är så härligt! så här vackert är det där vi badar:

Jag önskar dig en härlig sommar och jag hoppas att du njuter av värme och ledighet!

Kramar, Karina

Sommarsolstånd och Välkommen den nya tiden!

Igår var det sommarsolstånd och då befann vi oss på vågskålen mellan det gamla och det nya. Det var så lustigt att det var just igår jag fick reda på att jag inte fick jobbet jag sökte på kommunkontoret. Det hade verkligen varit ett steg tillbaka i det gamla.

Först blev jag ledsen och besviken och tyckte att livet allt var orättvist mot mig... Sedan lugnade jag ner mig och insåg att TACK livet för att du för in mig på min sanna väg. Jag har en längre tid velat fram och tillbaka. Vågar jag verkligen starta eget "på riktigt" och satsa på det jag älskar att göra?

Jag läser 4 timmars arbetsvecka av Timothy Ferriss och den är så rolig och träffande. Han säger att till slut handlar det om rädslor. Rädslan att ta steget. Vi hittar olika ursäkter men egentligen handlar det bara om det. Och jag har försökt ta mig runt det ganska länge nu och NU är det dags att ta steget.

Om inte jag tar det och släpper taget om tryggheten och vågar så kommer inget att hända. Jag känner hur flödet liksom sinar eller i alla fall inte flödar fritt.

Livets hjälp på vägen

Ett av mina problem var det här med barnpassning. Hur får jag tid till att få mitt företag att växa? Jag sökte - igen - på föräldrapenning och starta eget på Google. Och denna gången får jag upp information som visar att det visst är möjligt att starta eget och ha halv föräldrapenning. Jag ringer den statliga enhet som har hand om barnbidrag och sånt en eftermiddag när det i vanliga fall aldrig går att få tag på någon. En fantastiskt trevlig dam svarar på alla mina frågor och ger mig dessutom extratips som gör att jag nu faktiskt har råd att ha min dotter hos dagmamma hela 4 förmiddagar i veckan. Tjohoo!

TACK Universum för denna generösa gåva!
Jag är ännu en gång förundrad och förtrollad av livets magi och mirakler.

Tecken på att jag är på rätt väg

Jag var på en fest i fredags och när jag berättade vad jag vill arbeta med så sa 2 personer att det var precis det de sökte och vad kul om just jag kunde göra det. Wow! En puff i rätt riktning kanske...

Så nu ska jag fila på min affärsplan och förbereda allt inför september. Det blir mycket jobb men åååh vad kul det ska bli!

Sommarkramar, Karina

Att våga ta steget

Jag funderar mycket på det här med drömmar och att våga ta steget (stegen?) och följa dem. Vad drömmer Du om? Och lever du den drömmen? Hur kan vi göra för att våga formulera våra drömmar och sedan ta de steg som krävs för att leva det liv vi verkligen vill leva. Dessa stora frågor upptar mina tankar just nu. Idag skickade jag in min ansökan till halvtidsjobbet på kommunkontoret i min lilla by. Jag tror att det kan ge en del av den balans jag söker mellan en fast inkomst och ett "riktigt" jobb och de projekt jag verkligen vill syssla med (kanalisera, sälja och ge kurser i Livets Blomma, kommunikation m m). Kanske är det bara en illusion och egentligen borde jag kasta mig utr för stupet och ge de projekt jag verkligen vill hålla på med chansen att bära mig genom livet. Ha kakan och samtidigt äta den. Eller som jag brukar säga sen jag bor i Frankrike "både ost och efterrätt". Varför välja och kompromissa när vi kan få allt?

Jag klurar vidare...

Och önskar dig en underbar dag!

Kramar, Karina