Magiska möten

Wow vilken kväll! Jag skulle gå på en liten konsert på ett ställe jag aldrig varit förut i går kväll. Det enda jag visste var att en kvinna som heter Lorenza Dineh skulle sjunga indiansånger från Nordamerika. Min kompis Virginie och jag åkte i ca 40 minuter till det lilla stället vi skulle till men när vi ska svänga av vid bron ser vi att vägen är avspärrad. Vi åker fram och tillbaka på de smala vägarna som inte leder någonstans och sen åker vi tillbaka till närmaste stad för att leta efter en skylt eller affisch med ett telefonummer. Vi får tag på ägaren som råder oss att parkera vid bron och gå till deras ställe. Vi börjar gå på den delvis nedrasade bron och vi hör den starka forsen mullra under oss. Som tur är så är fullmånen jättestark och lyser upp hela vägen. Annars vet jag inte om jag hade vågat gå!

Vi går en bra stund och lyssnar på grodorna som sjunger och vi känner dofterna av mimosa och körsbärsblommor. Vårdofterna. Efter ca 20 minuter kommer vi fram till en enorm anläggning och vi får syn på den otroligt vackra salen vi ska vara i. Det ser väldigt tomt ut och mycket riktigt är vi de enda som är där.

Lorenza kommer ut och vi presenterar oss och pratar en lång stund. Det visar sig att hon delvis lever i USA - i Navajoreservatet i Arizona. Ännu ett litet magiskt tecken på min väg för min mamma befinner sig just nu i Sedona, i Arizona, på en flera dagar lång konferens med olika ceremonier utförda av flera indianer från både Syd- och Nordamerika. Hm...

Vi väntar en stund men det är bara vi som har tagit oss ända fram så vi får en privat konsert där vi även tar del genom att sjunga med Lorenza och hon visar oss olika andningtekniker. Efter bara en liten stund känner jag mig så uppfylld av kärlek och ljus. Jag känner mig så jordad och full av kraft. Sångerna är så vackra och jag känner hur de vibrerar inuti oss.

Virginie och jag bara ler mot varandra och tänker att gud, vad livet är magiskt ändå. Jag känner mig hel och i harmoni och redo att delta på kursen i Livets blomma i morgon.

Jag känner starkt att jag är hemma. Jag är på min väg. Och jag är ett med Gudinnan. Ännu mer kvinnlig energi, de fyra väderstrecken och Moder Jord. Wow!

TACK för det.

Varma kramar, Karina