Jag har vridit mig och vänt hela natten. Eller de 4 timmarna jag har halvsovit. Sedan dess har jag hört kyrkklockarna slå både 4 och 5 innan min morgonpigga dotter ville upp. Tidigt!
Nu är klockan 6 och det mullrar bortom bergen och blixtarna avlöser varandra. Luften är elektrisk och ljuset är gult mot den mörkblå himlen. Nu är jag klarvaken och väntar. Väntar på att regnet ska falla. Jag ber om ett riktigt sommarregn så att flodrena ska fyllas på vatten igen. Mitt trädgårdsland är snustorrt och längtar efter att bli riktigt igenomdränkt av regn.
Nu faller de första dropparna. Äntligen!
Kramar, Karina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar