På onsdag den 2 februari tänker i alla fall jag ta vara på att det är Imbolc och fira Gudinnan och att ljuset och värmen är på väg tillbaka med en stor eld och trummor. Det är dessutom nymåne så in med en massa ny energi också!
Jag har en stor klump i bröstet efter mötet i går kväll. I den vackra och relativt orörda del av södra Frankrike som jag bor i har fd Miljöministern givit tillstånd till multinationella olje- och gasbolag att leta efter "shale gas". De kommer använda sig av otroliga mängder vatten, en massa farliga kemikalier och borra massor av brunnar. Allt detta utan att informera någon och utan några kontroller eller garantier... Det positiva är att just i denna del av Frankrike finns det många mer eller mindre radikala aktivister och folk från alla möjliga miljöer och samhällsklasser börjar bygga nätverk och samarbeta.
Jag känner att för mig är det dags att agera. Att sprida information och göra det som känns rätt för mig på ett fredligt sätt. Det känns bra. Samtidigt känner jag en djup sorg över hur mänskligheten fortsätter att utnyttja jordens resurser och varandra utan någon eftertanke. Pengar verkar vara en stark gud för vissa.
Hur gör jag nu då? Hur kan jag agera utan att förgå av ilska och sorg? Det är en intressant fråga och jag har inte ännu svaret på den. Jag tror att det blir en blandning av allt jag är. En del praktisk och konkret handling i den "riktiga" världen och en del andligt agerande. Jag ska trumma och jag ska meditera och när jag har suttit tillräckligt länge för att klumpen i magen ska lösas upp så ska jag se.
Varma kramar,
Karina
Jag har en stor klump i bröstet efter mötet i går kväll. I den vackra och relativt orörda del av södra Frankrike som jag bor i har fd Miljöministern givit tillstånd till multinationella olje- och gasbolag att leta efter "shale gas". De kommer använda sig av otroliga mängder vatten, en massa farliga kemikalier och borra massor av brunnar. Allt detta utan att informera någon och utan några kontroller eller garantier... Det positiva är att just i denna del av Frankrike finns det många mer eller mindre radikala aktivister och folk från alla möjliga miljöer och samhällsklasser börjar bygga nätverk och samarbeta.
Jag känner att för mig är det dags att agera. Att sprida information och göra det som känns rätt för mig på ett fredligt sätt. Det känns bra. Samtidigt känner jag en djup sorg över hur mänskligheten fortsätter att utnyttja jordens resurser och varandra utan någon eftertanke. Pengar verkar vara en stark gud för vissa.
Hur gör jag nu då? Hur kan jag agera utan att förgå av ilska och sorg? Det är en intressant fråga och jag har inte ännu svaret på den. Jag tror att det blir en blandning av allt jag är. En del praktisk och konkret handling i den "riktiga" världen och en del andligt agerande. Jag ska trumma och jag ska meditera och när jag har suttit tillräckligt länge för att klumpen i magen ska lösas upp så ska jag se.
Varma kramar,
Karina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar